söndag 16 oktober 2011

En söndagsmorgon i kyrkan

Idag spenderades hela förmiddagen i den lutherska kyrkan här i Benson. Jag har ju aldrig varit sådär jättepepp på att gå till kyrkan. Den senaste förbindelsen jag hade med kyrkan var när jag påbörjade min konfirmation, för att sedan avsluta den tvärt efter ett läger i Järlåsa då det var slut på det roliga. Jag har absolut inget emot kyrkan. Tvärtom, jag kan tycka att det kan vara rätt trivsamt att gå till domkyrkan och tända ett ljus för mormor och farfar, lyssna på vacker musik och bara vara för en stund. Självaste religionen i sig kan också vara rätt så mysig så länge den håller sig på en viss nivå. När de börjar pratas om synd och att man ska försöka frigöra sig sin skuld som man automatiskt föds med, då börjar jag få lite ångest. Vem blir glad av en sådan livssyn? Nej, som sagt, jag har inget direkt emot religion och kyrkan så länge de håller sig på en lagom nivå. Gud vad jag saknar att använda ordet lagom. Det finns banne mig ingen engelsk motsvarighet till det ordet. Vi borde tipsa de engelsktalande nationerna om att införa ett ord i deras vokabulär med den innebörden. Hur som helst så uppmuntrar min reseorganisation att icke-så-religiösa studenter (vilket bör vara 99 % av alla svenska utbytesstudenter) åtminstone kan prova att gå till kyrkan en gång för att se hur det verkar. Vilket inte var något som helst problem för mig. Så jag gick glatt upp klockan sju på morgonen för att försöka hinna med en Skype-konversation med morfarn min, men dessvärre missade vi varandra. Två timmar senare befann jag mig på plats i kyrkan för att vara med på söndagsskola med en massa småbarn. Melissa har nämligen tagit på sig uppdraget att utbilda 3- och 4-åringar om Guds läror detta år. Klockan 10.30 satte gudstjänsten igång. Jag pratade lite med pastorn, Dennis, innan. Han var väldigt trevlig och hälsade mig varmt välkommen till deras lilla samfund. I den lilla staden Benson finns, hör och häpna; 7 kyrkor, så jag antar att konkurrensen om en nyinflyttad person är rätt hård. Gudstjänsten hade samma upplägg som vilken gudstjänst som helst, med undantag för att alla gick runt och hälsade på alla efter att Dennis hälsade alla välkomna. Pastorn predikade om att det ger mer att skänka, än att ta och kopplade ihop det med skatter och politik. Han var väldigt gapig och högljudd. Jag antar att det var tur för alla gamlingar som deltog. Vi sjöng lite psalmer (jag försökte hänga med så gott jag kunde) och sedan var det över.

Söndagskolan var mer som en lekstund där barnen fick pyssla och färglägga. Dock pratades det lite om vikten av att förlåta, men jag tror att barnen var mer intresserade av att måla.
Den lutherska kyrkan i Benson.
 
Kyrkklockan. Jag lyckades rädda fodret på skinnjackan med hjälp av en okänd mängd tvättmedel.
 Inget fika efteråt. Det har jag för mig att man får efter en svensk gudstjänst.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar